Verksamheten idag

   
Vad är Mellis, vad erbjuder Mellis, vem driver Mellis, hur finansieras Mellis?


Mellis är en öppen fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6 och är en ideell förening som drivs av och med föräldrarna till de inskrivna barnen. Det brukar vara ungefär 140 barn inskrivna varje år.

Mellis är öppet alla skoldagar samt lovdagar, utom röda dagar och klämdagar. Inför vissa klämdagar/lovdagar undersöks intesset för att Mellis hålls öppet och om inget barn behöver omsorg, har Mellis stängt.

Personalen är fast anställda och timanställda men alla arbetar också på skolan . Mellis personal återfinns på Uppis, Kvällis, i vaktmästarskepnad, i slöjden , i antimobbnings-teamet, som mentorer, i musiksalen och som rastvakter.

Mellis erbjuder, i enlighet med ''Råd För Öppen fritidsverksamhet 2000:2'' meningsfulla fritidsaktiviteter och kontakter med kamrater och vuxna utanför hemmet och skolan. Barnen har inte längre behov av den omsorg som ges i inskriven verksamhet (förskola och fritidshem).  De flesta barn i 10–12-årsåldern har föräldrar som förvärvsarbetar. Många av dessa barn klarar en stor del av vardagen på egen hand men behöver ändå vuxenkontakt och tillgång till organiserade fritidsverksamheter under den tid de inte går i skolan.

Vidare är Mellis och Öppna fritidsverksamhetens uppgift att komplettera skolan både tids- och innehållsmässigt så att verksamheterna tillsammans bidrar till barnens allsidiga utveckling och lärande. Mellis ska erbjuda barn i 10–12-årsåldern en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen genom ett  varierat utbud av aktiviteter som är anpassat till barnen.

Mellis utformar verksamheten tillsammans med de inskrivna barnen och ger deras intressen och initiativ stort utrymme. Verksamheten ska bidra till att barnen successivt vidgar sina kunskaper om sig själva och sin omvärld. Barnens strävan mot allt större självständighet ska stödjas liksom deras förmåga att själva hantera sin vardag. Verksamheten ska även sörja för barnens allmänna välbefinnande genom att ge utrymme för såväl fysiska aktiviteter som vila och återhämtning. Barnen ska kunna äta mellanmål på Mellis de dagar de vill.

Den pedagogiska verksamheten ska utgå från de pedagogiska traditioner och den syn på barns utveckling och lärande som skolbarnsomsorgen bygger på och som även kommer till uttryck i läroplanen (Lpo 94). Det betyder att den bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet. Mellis ska verka för företagsamhet och lust att lära. Lek och skapande verksamhet i olika former ges stort utrymme och barns eget utforskande uppmuntras.

Många fritidsintressen är könsbundna. Den öppna fritidsverksamheten ska ge utrymme för både pojkars och flickors intressen, men ska också medvetet arbeta för att bryta invanda könsrollsmönster.

Mellis är inte ett fritidshem utan skiljer sig från fritids i årskurs 1-3 på så sätt att barnen och föräldrarna bestämmer när barnen ska komma och när de får gå hem. Mellis vill kunna erbjuda barnen en mjuk övergång från en kontrollerad tillvaro i fritids regi , till en fritid på egen hand. På Mellis måste man följa vissa regler men man är inte tvungen att vara med på aktiviteterna.

Mellis är inte ett föräldrakooperativ eller personalkooperativ. Styrelsen består av föräldrar och ev. personalrepresentater. Styrelsen är personalens arbetsgivare och ansvarig för  lönesättning, fackliga förhandlingar, personalens utveckling och personalens arbetsmiljö. Styrelsen är vald på årsbasis och de flesta föräldrar väljer att sitta med ett år. Kontinuiteten i verksamheten ligger till stor del i det mångaåriga samarbetet mellan de fasta personalen och Enskede Skolas ledning då föräldrar av naturliga skäl inte sitter längre perioder än den tid då deras egna barn är inskrivna på Mellis. Föräldrarna i styrelsen är dock viktiga för att ge stabilitet och nya ideér till verksamheten.

Mellis övergripande verksamhet drivs av föräldrar till de barn som är inskrivna i verksamheten genom frivilliga som anmäler sig till styrelsearbete.  Mellis uppdragsivare är kommunen men i praktiken innebär det kommunikation och aktiviteter tillsammans med Enskede Skola. Då Mellis är uppbyggt på ideell föreningsbasis är medlemsfamiljerna också uppdragsgivare. Detta innebär i praktiken att föräldrar förväntas komma till årsmöten och de öppna styrelsemötena, för att komma med synpunkter på verksamheten och utvecklingen av den. Den löpande dagliga verksamheten drivs av personalen och i ett nära samarbete med Enskede Skola, då merparten av personalen är delade resurser.

Mellis finansieras med 60% av kommunala och statliga bidrag och med 40% av elevernas medlemsavgifter.
 

Historik

EEF (Enskede Elev och Föräldrarförening)  startades av föräldrar i början på 1993 . EEF startade då en öppen fritidsverksamhet som kallas Mellis.  Namnet följer nomenklaturen för verksamheterna utanför lektionstid med ''Uppis'', uppehållsrum under håltimmar och raster samt ''Kvällis'' för ungdomar efter kl 19.00 . Uppis drivs i Enskede skolas regi i samarbete med trygghetsrådet och Kvällis i Stadselsnämndens regi.

EEF ska inte blandas ihop med Föräldrarföreningen EFF  (Enskede Skolas Föräldraförening) som arbetar med frågor rörande Enskede skola som helhet och bl.a driver den viktiga frågan om lokalbristen på Enskede Skola.

Man ansåg att det innebar en alltför osäker tillvaro, att från den kontrollerade fritidsverksamheten i åk 3, efter sommarlovet, plötsligt förväntas klara sig helt på egen hand. I det moderna samhället jobbar de flesta vårdnadshavare heltid och barnen blir ensamma många timmar på eftermiddagen. Barn i åk 4 kan behöva en mjukare övergång från åk 3, genom en öppen fritidsverksamhet och vidare i åk 5 och 6 ville man erbjuda  en gemensam träffpunkt med vuxna förebilder , gemensamma akivitetet och med möjligheter till fler aktiviteter , än man kanske har tillgång till på egen hand.

Nedan följer ett urklipp ur dokumentet ''Skolverkets allänna råd för Öppen Fritidsverksamhet 2000:2'' som är vägledande för verksamheten (se länk ovan).

''Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår i dag i utbildningssystemet. Utbildningsdepartementet har tagit över ansvaret från Socialdepartementet och sedan den 1 januari 1998 är Skolverket ansvarig myndighet. Bestämmelserna finns i skollagen.

Skolbarnsomsorg används i skollagen som en samlande benämning på verksamheter som riktar sig till skolbarn i åldrarna till och med 12 år under den skolfria delen av dagen och under lov. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet.

Öppen fritidsverksamhet är enligt skollagen ett alternativ till inskriven verksamhet för barn i åldersgruppen 10-12 år och kan också fungera som ett komplement för de skolbarn som är inskrivna i familjedaghem. Den kan samordnas med kommunens övriga fritidsverksamheter för barn och ungdom och även anordnas i samarbete med föreningslivet.

Begreppet öppen fritidsverksamhet infördes i lagstiftningen den 1 januari 1995 i samband med att kommunernas skyldighet att anordna förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skärptes. Därmed markerades att 10–12-åringar behöver tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter och kontakter med kamrater och vuxna utanför hemmet och skolan, även om de inte har behov av den omsorg som ges i inskriven verksamhet. De flesta barn i 10–12-årsåldern har föräldrar som förvärvsarbetar. Många av dessa barn klarar en stor del av vardagen på egen hand men behöver ändå vuxenkontakt och tillgång till organiserade fritidsverksamheter under den tid de inte går i skolan.

Även om öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar är tämligen ny i lagstiftningen, så är frågan om skolbarnsomsorg för barn i denna åldersgrupp inte ny. Utbyggnaden av skolbarnsomsorgen har alltsedan den kom i gång på 1970- talet varit inriktad på barn i de yngre skolåldrarna. Samtidigt har det hela tiden funnits ett krav på kommunerna att tillgodose även de äldre skolbarnens behov av organiserad gruppverksamhet.

Den mellanstadieverksamhet som började byggas ut i mitten av 1980-talet har avvecklats i många kommuner av besparingsskäl. I början av 1990-talet pekade bland annat Socialstyrelsen på brister i verksamheter för 10–12-åringar.

Skolbarnsomsorg för de äldre skolbarnen är fortfarande mycket ojämnt utbyggd över landet. Hösten 1999 saknade fyra av fem kommuner öppen fritidsverksamhet som var riktad till 10–12-åringar och 7% av barnen var inskrivna i fritidshem.

2011 var 17%  av alla 10–12-åringar inskrivna i fritidshem och det fanns det öppen fritidsverksamhet i 63 av landets 290 kommuner.  Dessa 63 kommuner hade sammanlagt 593 öppna fritidsverksamheter. 2008 var siffrorna motsvarande 72 kommuner med gemensamt 580 öppna fritidsverksamheter.

Antal årsarbetare var 2011 , 498 inom den öppna fritidsverksamheten , därav andelen fritidspedagoger/lärare var knappt 16%.


Den öppna fritidsverksamheten skall genomsyras av de värden som kommer till uttryck i läroplanens (Lpo 94) värdegrund. Personalen har ett stort ansvar för att dessa värden görs tydliga och konkreta för barnen. Barn i 10–12-årsåldern är ofta upptagna av frågor som rör normer, rättvisa och delaktighet och för många är det en period då de tillägnar sig ett grundläggande förhållningssätt i moraliska frågor. De erfarenheter de gör i den öppna fritidsverksamheten kan komma att påverka deras uppfattning långt fram i livet.

Den öppna fritidsverksamheten bygger på barnens aktiva medverkan och på en gruppsamvaro där många uppfattningar och viljor kommer till uttryck. Det finns rikliga tillfällen för barnen att uppleva att människors olikheter och åsikter respekteras och tas tillvara och att det är nödvändigt att kunna kompromissa. Genom att vara goda förebilder kan personalen levandegöra ett demokratiskt förhållningssätt, till exempel i situationer som rör hänsyn till andra människor, alla människors lika värde samt barnens ansvar och inflytande.''

Senaste styrelsemöte

Här nedan finns protokollet från senaste syrelsemötet.